1.4.4 Planeringsstrategi

Därför är inte heller en översiktsplan statisk utan en ständigt pågående process. Översiktsplan Vårt Gotland 2040 ska ses som en start på en längre resa för att bidra till de övergripande målen som är satta för regionens utveckling i den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040. Kommunerna kan använda sig av en så kallad planeringsstrategi för att kunna hitta vägar för insatser för att genomföra planen, eller för att ta beslut om strategiska förändringar.

Det är en lagstyrd process som kräver att kommunerna minst en gång varje mandatperiod tar upp översikts­planen för prövning. Det finns dock inga hinder för kommunen att lyfta översiktsplanen oftare än så och det ger förutsättningar för att ta beslut om att fördjupa underlag eller ta fram planer eller program som kan leda till att översiktsplanens ambitioner uppnås. Därmed kan planeringsstrategin även vara ett verktyg för flera förvaltningar att lyfta sina behov utifrån exempelvis bo­stadsförsörjning, trafik- och infrastrukturplanering eller inom andra verksamhetsområden som berör den fysiska planeringen.

Planeringsstrategin ska främja en kontinuerlig över­siktsplanering för att hålla översiktsplanen aktuell och där ska kommunen redogöra för om det har skett förändringar när det gäller planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet. Till sin hjälp har kommunen bland annat länsstyrelsens underlag till planeringsstrategin. Om underlaget innehåller information om exempelvis nya eller ändrade riksintresse­anspråk så kan det leda till att översiktsplanen behöver ändras. Om översiktsplanen regelbundet blir föremål för politisk helhetsbedömning blir det också klarlagt om planen fortfarande ger uttryck för de övergripande politiska målen i kommunen. Kommuninvånare, näringsliv och intresseorganisationer med flera behöver kunna lita på att översiktsplanen uttrycker den aktuella politiska inställningen gällande exempelvis bebyggelseutvecklingen i olika delar av kommunen eller om översiktsplanens ställningstaganden kan komma att ändras.

Planeringsstrategin i sig innebär dock ingen ändring av översiktsplanen utan ska enbart tala om vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen och om det finns delar av planen som behöver ändras. Det kan till exempel handla om att kommunen i planeringsstrategin anger att det finns ett behov av att se över den kom­ munomfattande översiktsplanen, eller att översiktsplanens detaljeringsgrad behöver ändras för en viss del av kommunen. Det kan också handla om att den befintliga planen behöver ändras för att hantera nya planeringsunderlag om allmänna intressen, nya nationella eller nya regionala mål, planer eller program har tagits fram, eller att den politiska majoriteten har ändrats.

Planeringsstrategin ska fokusera på de strategiska frågor som leder mot målen i kommunens vision med utvecklingen av den fysiska miljön. Genom att jobba kontinuerligt med strategin kan kommunen fånga upp förändrade planeringsförutsättningar och beskriva prioriteringar och satsningar i kommunens fortsatta över­siktsplanering. Planeringsstrategin kan därför ändras från det att den antagits och fram till nästa ordinarie val. Det är upp till kommunen att bestämma vilka de­lar som ska ändras.

Om kommunen inte antar en planeringsstrategi inom avsett tidsintervall anses översiktsplanen i sin helhet vara inaktuell, det vill säga även inklusive eventuella ändringar för en viss del av kommunen och tillägg avseende ett visst allmänt intresse. Om kommunen varken har antagit en planeringsstrategi eller en ny översiktsplan, som har fått laga kraft, inom två år efter ett ordinarie val måste kommunen påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. För Region Gotlands del innebär detta att en planeringsstrategi behöver finnas på plats senast två år efter valet 2026. Då ska även Länsstyrelsen på Gotland ha redovisat ett underlag till planeringsstrategin.

Översiktsplanen måste vara aktuell för att hela PBL-­systemet ska vara effektivt och för att planen ska fungera som vägledning vid beslut om exempelvis detaljplaner. Handläggningen av bygglov och förhandsbesked påver­kas också av översiktsplanens aktualitet, eftersom över­siktsplanen ligger till grund för lämplighetsprövningen. Därför kommer det att försvåra handläggningen av bygglov och förhandsbesked, om översiktsplanen upp­hör att vara aktuell. Detta gäller även andra prövningar av tillstånd och ärenden enligt andra lagstiftningar som till exempel miljöbalken.

Vissa regler i plan-­ och bygglagen är kopplade till det senaste datum som kommunerna ska ha antagit en plane­ringsstrategi. En översiktsplan, eller relevanta delar av den, måste vara aktuell för att kunna användas vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom utpekat LIS-område. Kravet på aktualitet gäller även för att följande ska kunna tillämpas för detaljplaner och områdesbestämmelser:

• ett standardförfarande,
• ett samordnat förfarande,
• ett förenklat förfarande.

En inaktuell översiktsplan innebär också att andra myndigheter får göra egna bedömningar gällande hanteringen av den fysiska miljön vid beslut om exempelvis tillstånd enligt miljöbalken. Det är också viktigt att översiktsplanen är aktuell för att företrädare för regional och statlig planering ska kunna väga in kommunens ställningstaganden, till exempel vid planering av ny infrastruktur.

En översiktsplan, eller ändring av en översiktsplan för en viss del av kommunen, som har antagits före den 1 januari 2004 kommer att upphöra att gälla efter ut­gången av 2025. Det finns särskilda övergångsbestämmelser för dessa planer.