Delårsrapport för Region Gotland samt mål och budget

I dag, den 26 oktober, har regionstyrelsen haft sitt första sammanträde för den nya mandatperioden. Sammanlagt behandlades 51 ärenden och här nedan kan du läsa sammanfattningar av ett urval av dessa.

Ärende 2 Delårsrapport 2026:2 Region Gotland

Regionstyrelsen föreslår följande för beslut i regionfullmäktige:
Delårsrapport 2026:2 godkänns.
Återrapportering av uppdraget att redovisa vilka åtgärder som genomförts eller planeras för att inte budgeten 2026 ska överskridas (RF §87, 2026-06-15) tas emot.

Bakgrund: Regionfullmäktige beslutar årligen om verksamhetsmål för regionens nämnder och helägda bolag. Nämnder och bolag ansvarar inför fullmäktige att verkställa målen. Delårsrapporten för de första åtta månaderna 2026 innehåller i enlighet med kommunallagen:
resultat och balansräkning, förenklad förvaltningsberättelse och bedömning av god ekonomisk hushållning för perioden och prognos.

Rapportens innehåll: Ekonomin är svag även om resultatprognosen har förbättrats och balanskravsresultatet är positivt. Bara ett av de fyra finansiella målen kommer att nås enligt prognosen och Region Gotland uppnår inte god ekonomisk hushållning 2026.

För att stärka ekonomin och sänka låneskulden behöver Region Gotland sänka kostnaderna i verksamheten och prioritera investeringarna hårdare. I delårsrapporten beräknas resultatet bli 87 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är dock en förbättring på 150 miljoner kronor jämfört med aprils prognos, där resultatet var beräknat att bli - 63 miljoner kronor.

Nämnderna har en bättre prognos än i den första delårsrapporten. Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, tekniska nämnden och miljö- och byggnämnden beräknar dock fortfarande ett underskott.

– Vi rör oss i rätt riktning. Att resultatprognosen förbättrats med 150 miljoner kronor sedan april visar att det arbete som alla medarbetare gjort ger resultat. Resan för nämnderna har varit lång och tuff, och även om utmaningarna finns kvar, ger den förbättrade budgeten och nämndernas stora ansträngningar oss bättre och stabilare förutsättningar inför helåret, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 14: En hållbar och inkluderande arbetsmarknad för alla

Regionstyrelsen beslutar att ta emot informationen om äskandet. Ärendet hanteras i Mål och budget 2027-2029.

Regionstyrelsen föreslår följande för beslut i regionfullmäktige: att rapporten ”En hållbar och inkluderande arbetsmarknad för alla” tas emot som strategiskt underlag för fortsatt utveckling av Region Gotlands arbetsmarknadspolitik.

Bakgrund: Region Gotland vill stärka arbetsmarknaden genom att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Det handlar om att ge människor framtidstro och skapa en väg till arbete genom ett nära samarbete mellan det offentliga och näringslivet. Trots låg arbetslöshet finns en strukturell obalans där många sökande saknar rätt kompetens samtidigt som företag har svårt att rekrytera.

– Vi vill och behöver skapa en hållbar och inkluderande arbetsmarknad där alla har en chans att bidra. Genom att ingå en IOP, ett idéburet partnerskap med Tillväxt Gotland, tar vi nu ett gemensamt ansvar för att bryta det systemglapp som många upplever idag. Det här är en fortsättning på de fantastiska projekt som Tillväxt Gotland har drivit och lärdomarna är att vi behöver den här typen av samverkan för att fler människor ska få möjlighet att vara en del av arbetsmarknaden, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 17: Verksamhetsbidrag ur näringslivsanslaget och näringslivsanslagets utrymme 2027

Regionstyrelsen godkänner informationen om verksamhetsbidrag och utrymmet för 2027 och beslutar om fördelning av näringslivsanslaget enligt regionstyrelseförvaltningens förslag för 2027.
Regionstyrelsen beslutar att rikta 500 000 kronor per år som medfinansiering till treårigt Business Gotland projekt och 1 780 000 kronor som bryggfinansiering till tjänster i ärende om Business Gotland (RS 2025/2147).
Regiondirektören får i uppdrag att fortsätta förberedelserna för inrättandet av Business Gotland med fokus på näringslivs-, destinations- och platsutveckling med delredovisningar till budgetberedningen och budgetavstämningen inför 2028.

Regionen har idag fördelat det totala näringslivsanslaget för 2027 (ca 23 miljoner kronor). I det ingår medel för att inrätta Business Gotland, en ny samlad funktion för näringslivs-, destinations- och platsutveckling. Inrättandet sker senast den 1 januari 2028. Målet är att gå från ett reaktivt arbetssätt till ett aktivt ledarskap som lockar talanger, stärker skattekraften och driver den gröna omställningen på ön.

Budgeten anpassas efter ekonomiskt läge

Det finns en stark förväntan från näringslivet på ett mer proaktivt utvecklingsarbete, men regionens svaga ekonomi tvingar fram hårda prioriteringar. Därför startas verksamheten med en betydligt lägre budget än vad som ursprungligen ansågs nödvändigt. För att möjliggöra starten och säkra driften under uppstartsfasen har regionen flyttat pengar inom näringslivsanslaget. Totalt avsätts cirka 2,3 miljoner kronor specifikt för Business Gotlands uppstart: 1,8 miljoner kronor går till så kallad "bryggfinansiering" för att säkra nödvändiga tjänster. 500 000 kronor avsätts som medfinansiering till ett treårigt implementeringsprojekt.

– Vi fördelar nu nästan 23 miljoner kronor till viktiga samarbetspartners över hela ön, medel som vi vet gör verklig skillnad för Gotland. Samtidigt tar vi nu ett avgörande steg genom bryggfinansieringen för att 2028 kunna starta Business Gotland. Vi har lyssnat på näringslivet och är överens om att vi behöver mer proaktivitet. Genom strategiska prioriteringar lägger vi nu grunden för ett arbete som ska stärka hela Gotlands konkurrenskraft och locka fler företag och talanger till oss, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 18, Uppdrag. Stadsfest

Regionstyrelsen beslutar att regiondirektören får i uppdrag att återkomma med ett förslag på årlig stadsfest med högt medskapande från det lokala kultur- och näringslivet och civilsamhället till lägre kostnad än det förslag som tidigare föreslagits. Uppdraget ska återrapporteras till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 1 december 2026.

Region Gotland beslutar att stadsfesten i Visby som genomfördes 2026 återkommer även 2027. Festivalen ska vara gratis för alla invånare och präglas av lokalt medskapande, kultur och gemenskap. Stadsfestivalen är tänkt som en inkluderande folkfest med fokus på barn och unga, där konst, musik, mat och prova-på-aktiviteter fyller stadsrummet. Syftet är att stärka sammanhållningen på ön, öka livskvaliteten och skapa positiva effekter för det lokala näringslivet.

– Det är viktigt att vi fortsätter ha en gratis stadsfest till den gotländska befolkningen, en stadsfest som är till för alla, oavsett plånbok eller bakgrund. Det är fantastiskt att vi kan skapa ett återkommande event som samlar barn, unga och vuxna i Visby för glädje och kultur. Samtidigt utmanar vi vår organisation att hitta de smartaste lösningarna så att vi kan leverera en folkfest med hög kvalitet till en lägre kostnad, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Ärende 33. Uppdrag. Förbättringsförslag för tätorterna Slite, Hemse, Roma, Klintehamn, Burgsvik och Fårösund.

Regionstyrelsen beslutar att ta emot återrapporteringen om arbetet med förbättringsförslagen för de sex tätorterna, som ska genomföras under 2026.

Bakgrund: Region Gotland arbetar systematiskt med att förbättra livsmiljön i flera av öns tätorter. Genom att kombinera fysiska åtgärder, sociala projekt och strategiska samarbeten blir det en mer attraktiv och trygg boendemiljö över hela Gotland.

Konkreta resultat i tätorterna

Under 2026 har ett flertal förbättringar genomförts eller påbörjats. Exempel på detta är:

• Barns och ungas miljö: En ny lekplats med rymdtema invigs i Slite, och en lekplats i Klintehamn har rustats upp och öppnats på nytt. I Roma och Hemse har konceptet "Ung omsorg" startats, där högstadieelever får coachning och timanställning för att skapa guldkant i äldres tillvaro.
• Kultur och gemenskap: Genom projektet "Strula i Slite" har ungdomar fått skriva poesi om sitt samhälle som sedan tonsatts och dokumenterats på film. I Roma genomfördes en ungkulturfestival och i Fårösund har biblioteket infört meröppet, så att låntagare kan använda biblioteket när personalen inte är där.
• Service och infrastruktur: Öppna förskolan har öppnat i samverkan i både Slite och Hemse. Dessutom pågår ett aktivt arbete för att återöppna tandvårdsklinikerna i Slite och Roma i takt med att bemanningen stärks.

Vikten av ett systematiskt arbete

För att dessa förbättringar inte ska bli isolerade engångsinsatser är det avgörande att arbetet sker systematiskt. Genom att använda tydliga uppföljningsdialoger kan vi snabbt identifiera var och om arbetet stannat av och sätta in rätt åtgärder.

– Det är viktigt att var man än bor på Gotland ska man kunna uppleva utveckling. Genom att arbeta metodiskt och långsiktigt säkerställer vi att förbättringarna faktiskt når fram och att kvaliteten i våra tätorter höjs över tid, oavsett ekonomiska svängningar. Jag är jätteglad över de här årliga förbättringarna som gör så stor skillnad, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.